Inom de områden som energi- och miljöskatter finns, har de en verkan på utsläppen. Genom kväveoxidavgifter för större pannor har en klar minskning kunnat noteras. Även koldioxidskatten har en tydlig påverkan. Mycket talar därför att energi- och miljöskatter har ett stort överlevnadsvärde, speciellt om de både kan öka andelan förnybar energi och ge fattiga stater intäkter, skriver Kent Lundgren, forskare vid Lunds Universitet.

Miljöskatter är ett hatat och älskat ämne. En del tycker att de fyller en viktig funktion, andra tycker att de "bara" är till för att dra in pengar till staten. Inom energiområdet leder en miljöskatt som koldioxidskatten till att energibärare för icke-industrin blir mellan 100 % (olja) och 200 % (kol) dyrare. Denna artikel analyserar ekonomiska styrmedel som miljöskatten och miljöavgifter som begrepp och föreslår ett sätt att se på dem, som skulle kunna leda till att debatten blir något mer nyanserad.

Miljöskatter är en form av ekonomiskt styrmedel (andra styrmedel är administrativa/ juridiska och (rent) informativa). I en OECD-rapport med titeln: Ekonomiska instrument för skydd av miljön anges fyra kriterier med vilka en pragmatisk avgränsning av eko-nomiska instrument kan göras:

1. Någon form av finansiell stimuli bör ingå,
2. Det bör finnas ett moment av frivillighet och val mellan alternativ,
3. Avsikten skall vara att bibehålla eller förbättra miljön,
4. Någon officiell myndighet ska vara inblandad.

Ekonomiska styrinstrumenten kan, med hänsyn till ovanstående, delas in i fem huvudgrupper (endast miljöskatter och miljöavgifter berörs senare):

1. Subventioner, i form fördelaktiga lån och skattereduktioner,
2. Miljöskatter och miljöavgifter,
3. Skapandet av marknader,
4. Pantsystem,
5. Ekonomisk ansvarighet och böter för dem som inte följer givna tillstånd och bestämmelser.

Miljöskatter och miljöavgifter har fått en stor betydelse under senare år. Miljöskatter och miljöavgifter bör ha en sån stor styreffekt som möjligt. Skatter, å andra sidan, avser att ge samhället finansiella intäkter och bör ha en sån liten styreffekt som möjligt. Miljöavgifter skulle i princip kunna bestämmas av myndigheterna medan skatter bestäms av riksdagen.

Påverka beteende
Miljöskatter syftar, liksom miljöavgifter, till att påverka företags och/eller individers beteende för att minska de externa effekterna men miljöskatten går inte tillbaka till individen/ företaget. (En avgift i statsrättslig mening föreligger i princip endast i de fall det utgår ett specificerat vederlag för den erlagda penning-transaktionen.)

En miljöskatt som CO2-skatten har i Sverige förändrats mellan 1990 och 1994. Genomförda scenario studier med Markal- modellen visar att de styrmedelsförändringar som genomförts under perioden har medverkat till att reducera koldioxidutsläppen. Modellen förutsäger att under perioden 1994-2005 kommer utsläppen av koldioxid år 2005 bli 20 % lägre med 1994 års styrmedel jämfört med 1990 års styrmedel (NUTEK Rapport 1994:48, sid 12).

Ett exempel på en styrande miljöavgift är den på kväveoxider som infördes den 1 januari 1992. Avgiften är på 40 kr/kg kväveoxid räknat som NO2. Det totala inbetalade beloppet åter-betalas till de avgiftsskyldiga i proportion till deras nyttiggjorda produktion av energi. Efter införandet av miljöavgiften har medelutsläppen per år minskat och de har samtidigt för energiproducenterna varit en god affär (Bengtsson 1996:18). Se nedanstående tabell:

Tabell 1: Resultat av systemet med NOx -avgift

* Totalt släpps det ut ungefär 400 000 ton NOx i Sverige (räknat som NO2) vilket visar att det är mindre del av utsläppen som berörs.

År 1995 fanns det 209 avgiftspliktiga pannor. I 130 av dessa har det vidtagits åtgärder för att reducera NOx- utsläppen. Gränserna har nu sänkts vilket har lett till att ytterligare 10 TWh omfattas av NOx-avgiftssystemet.

Fler miljöavgifter
Det kan antas att fler miljöavgifter kommer på de områden där det är tekniskt möjligt. I och med att tekniken utvecklas blir det tekniskt möjligt på allt fler områden. Snart är det troligtvis möjligt att relatera miljöskatten på fordonsbränsle till mängden utsläpp, och var man kör (tätort eller icke-tätort).

Det går att skilja mellan direkta miljöskatter och indirekta miljö-skatter. Direkta miljöskatter kännetecknas av att miljö-be-lastningen för icke önskvärda processer/utsläpp värderas (tillsammans med andra faktorer) explicit direkt i kr per ton. Vid användandet av indirekta miljöavgifter skattas miljöbelastningen explicit i förarbetena men inte för slutkunden.

Allmänna skatter och miljöskatter/avgifter syftar till att påverka och/eller ge en intäkt, medan effekten av dem är en påverkan och/eller en intäkt till staten. Detta gäller i olika grad för: miljöavgifter, direkta miljöskatter, indirekta miljöskatter och allmänna skatter, vilket visualiseras i nedanstående tabell:

Tabell 2 Syftet med, respektive effekten av: miljöavgifter, miljöskatter och allmänna skatter (Lundgren 1996:109)

* Allmänna skatter leder till en påverkan på ekonomin, men det kan anses som en bieffekt.

Tydlig skillnad
Det kan noteras en tydlig skillnad mellan miljöavgifter och allmänna skatter. Miljöskatter är mer otydliga vilket leder till att man kan ha så olika åsikter om dem. Miljöskatter syftar primärt till att påverka medan effekten av dem är både är en påverkan och en intäkt till staten. Det är troligt att vi får leva med denna dubbla roll hos miljöskatterna. Spelare (skatter) som kan spela dubbla roller har ett överlevnadsvärde, speciellt när de både kan öka andelen förnyelsebara energibärare i världen (idag är andelen ungefär 20 %) och ge fattiga stater intäkter.

Referenser

• Bengtsson, S., (1996) NOx-avgifterna god affär för energiproducenter, Energimagasinet, nr 7, sid 18.
• Lundgren (1996) Lönsamhetsbedömningar av bioenergi för fjärrvärmebaserade energiföretag, sid 71-180.
  I Frankel et al, Bioenergins nuvarande och framtida konkurrenskraft - tre djupstudier inom förädlingskedjan, Internationella Miljöinstitutet, Lund.
• Löwgren M. (1992) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken - några erfarenheter, Ekonomisk Debatt, Nr 5, sid 377-384.
• Naturvårdsverket, (1997), Miljöskatter i Sverige : ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken Miljöekonomi Stockholm: Naturvårdsverket.
• Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK (1994), Utvärdering av styrmedel och stöd för begränsning av koldioxidutsläpp i Sverige, R: 1994:48, Stockholm.
• Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK (1994), Utvärdering av styrmedel och stöd för begränsning av koldioxidutsläpp i Sverige, R: 1994:48, Stockholm.

Kent Lundgren, kent.lundgren@iiiee.lu.se
Internationella Institutet för Industriell Miljöekonomi i Lund